Översikt
COBOL har en engelsk-liknande syntax som var avsedd att vara självdokumenterande och mycket läsvänlig. Det är mångordig kod som använder fler än 300 reserverade ord. I kontrast med moderna, kortfattade syntax som y = x ;, har COBOL en mer engelsk-liknande syntax (i detta fall, MOVE X till Y). COBOL-kod är uppdelad fyra divisioner (identifiering, miljö, data- och förfarande) som innehåller en strikt hierarki av sektioner, stycken och meningar. Utan ett standardbibliotek anger standarden 43 uttalanden, 87 funktioner och en klass. Men COBOL har utvecklats och genomgått flera revisioner genom åren.
Objektorienterad COBOL-utveckling
Multipla klasser och gränssnitt har ingått i COBOL sedan 2002. Klasser har fabriksobjekt som innehåller klassmetoder och variabler och förekomstobjekt som innehåller förekomstmetoder och variabler. Arv och gränssnitt ger polymorfism. Stöd för generisk programmering erbjuds genom parametriserade klasser som kan göras till instanser och använda vilken klass eller gränssnitt som helst. Objekten lagras som referenser som kan begränsas till en viss typ. Det finns två sätt att anropa en metod: INVOKE som fungerar på samma sätt som CALL, eller genom inline metodanrop som är analogt med att använda funktioner.
Snabb historik
Akademiska datavetare var allmänt ointresserade av affärsapplikationer när COBOL skapades och var inte inblandade i dess konstruktion; det utformades från grunden som ett datorspråk för affärsmän, med en betoning på in- och utgångar, vars enda datatyper var siffer- och textsträngar. COBOL har kritiserats under hela dess livstid för den långa informationslängden i syntax, designprocessen och dåligt stöd för strukturerad programmering, vilket resulterade i monolitiska och obegripliga program. Trots kritiken har COBOL visat sig oerhört stabilt och i vissa avseenden överlägset i transaktionsintensiva miljöer. Dess första utgåva kom 1959 och det snurrar än idag på långt över 10 000 stordatorer världen runt.
Var är COBOL idag?
Flertalet företag har försökt att gå ifrån COBOL som språk och att gå ifrån stordatorerna. Det har experimenterats med att byta ut mainframes mot Intel XEON-baserade servrar och att byta ut COBOL mot Java och många andra språk. För vissa verksamheter har det fungerat men för majoriteten av de atkörer som av nödvändighet använder stordatorer så har det visat sig allt ifrån opraktiskt till omöjligt att byta ut maskinerna och COBOL.
Inför den närmsta tiden verkar det inte bli något tekniskt skifte och därför hjälper Cobol Factory dessa kunder med både Cobolskola och cobolutvecklare i konsultform. På så vis löser vi dagens mer akuta problem med kvalificerade konsulter och samtidigt är vi med och skapar framtida generationer av COBOL-utvecklare med våra COBOLkurser.
Det är lätt att tro att bara banker och försäkringsbolag använder COBOL, men stordatorernas kapacitet har visat sig mycket konkurrenskraftig i den högst transaktionsintensiva dataspelvärlden.
Modern Cobol
Nu för tiden behöver utvecklare inte sitta och titta på en svart 3270-terminalskärm med grön text. Istället har det kommit moderna uvecklingsmiljöer som Micro Focus Mainframe Express (MFE), NetExpress, Enterprise Developer, IBM Rdz och flera andra.
Med moderna verktyg har du möjlighet att utveckla Cobol från en PC-miljö istället för online direkt mot stordatorn. Detta gör att du kan arbeta under andra förutsättningar även från en laptop. Du har möjlighet att lära dig alla dessa verktyg när du går enstaka cobolkurser eller vår längre Cobolutbildning.
Företag som t.ex. Micro Focus utvecklar nya moderna cobolverktyg som möjliggör cobolutveckling på en ny nivå. COBOL är på alla sätt både modernt och agilt beroende på hur man väljer att applicera språket; det normala idag är att all z/OS applikationstestning sker på z/OS-partitioner. Genom vissa nya programvaror finns det nu möjlighet att genomföra en delmängd av testningen under Windows – för att avlägsna QA-flaskhalsar och förbättra kvaliteten och samtidigt minska test-MIPS.
