Stordator & Säkerhet

Den nivå av säkerhet och tillförlitlighet som stordatorer erbjuder är några av de anledningar varför en 16-bitars IBM Series/1 från 1976 fortfarande vakar över USA:s kärnvapenarsenal. Legacy-datorns uppdrag att koordinera den operativa funktionen av landets kärnvapenbestyckade missiler, bombflygplan och tillhörande tankflygplan har pågått obehindrat sedan strömmen slogs på första gången.

Department of Defense kallar det för Strategic Automated Command and Control System, vilket är ett viktigt kommunikationssystem som Pentagon använder till att sända avfyrningsorder till befälhavare och för att dela krigsinformation.

IBM-datorn använder 8-bitars teckenkod och kontrollerar avfyrningsprotokollen för 450 st Minuteman III-missiler i staterna North Dakota, Montana och Wyoming. Varje missil har en räckvidd på 13 000 km och är bestyckad med 300 kiloton spridsspetsar av typ W-87.

Målinformationen ligger lagrad på 8-tums floppy disketter vilket initialt kan tyckas gammalt och farligt, men anledningen är mycket enkel – legacysystemet är mer säkert mot hacking än något annat modernt system, plus att tillförlitligheten är oöverträffad i dessa äldre minidator- och stordator-system. Man pratar om “hack proof” och “zero down time” systems som bara snurrar felfritt årtionde efter årtionde. Varför fixa något som inte är trasigt? säger Amerikanska flygvapnet.

This system remains in use because, in short, it still works.
– Pentagon spokesperson Lt. Col. Valerie Henderson

Säkerhet & Mainframe Hacking

När stordatorer diskuteras kommer ofta stabilitet på tal. Förutom arkitekturen i sig har mainframe-marknaden kommit att bestå av den enda överlevande tillverkaren IBM. Resultatet är en homogen miljö med väl passande delar som har utvecklats för varandra. Felaktigheter har identifierats och korrigerats med åren och nuförtiden hittas endast fel i de applikationer som fortfarande vidareutvecklas. Inom verksamheter som flygtrafik, militär och processindustri har man nolltolerans på driftstopp, varför stordatorns stabilitet värdesätts. Även bank och valutabörs drabbas hårt vid nedtid och är forsatt aktiva kunder inom stordator.

Att från utsidan hacka sig in i stordatorn är väldigt svårt då minnesskydd säkerställer att en unik användare endast har åtkomst till sin egen minnesarea medan behörighetsskydd hindrar åtkomst från andra än de datafiler som ingår i användarens behörighet. Detta är inte synonymt med att stordatorn är immun mot databrott, men det kräver en mycket hög behörighet i utvalt system likt den hos systemprogrammerare, driftansvarig eller stordatoroperatör. Kombinationen av systemsäkerhet är en av flera anledningar varför försäkringbolag och banker valt att stanna i stordatorvärlden.

Omskrivna attacker på finansiella institut har ofta bakgrund mot att webbsidor skapats för att lura användare genom att ge sken av att vara officiella banksidor, medan de egentligen varit helt externa sidor utanför bankers datasystem. Därav kan de ej klassas som dataintrång, då ingen penetrering skett.

De tjänstelage som läggs ovanpå Cobol-systemen är presentationslager för i huvudsak slutanvändarna. Sådana moderna lager i Java eller .NET klassas inte som säkerhetsrisker då det handlar om presentation av data som har delegerats ut; den egentliga datan ligger säkert lagrad nere i stordatorn.
Att penetrera en modern z-arkitektur-stordator som är uppkopplad on-line är dock inte omöjligt. Det finns scenarion som är värda att analysera och utvärdera de möjliga åtgärder som finns i förebyggande syfte. Kontakta oss för hjälp med penetrationstester i stordatormiljö.

AML & P27

AML Anti Money Laundering (Anti-penningtvätt)


Sedan 2017 jobbar våra konsulter återkommande med systemförändringar i projekt som berörs av regulatoriska krav för Anti-penningtvätt och motverkan av terrorism-finansiering. Dessa två internationella problem utgör hot mot finansiella institut och den reala ekonomin. Allmänhetens och företags förtroende för det finansiella systemet kan undermineras om dess institutioner förknippas med illegalt anskaffade tillgångar och penningtvätt eller finansiering av terroristorganisationer.

Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism är ett av delmålen i Agenda 2030, där man till år 2030 vill avsevärt minska de olagliga finansiella flödena och vapenflödena, öka möjligheterna att återfå stulna tillgångar samt bekämpa all form av organiserad brottslighet (mål 16.4).

AML-områden som våra konsulter arbetar inom inkluderar:
* Riskbedömning
* Riskklassificering
* CTF – Counter Terrorist Financing
* KYC – Know Your Customer (kundkännedom)
* SWIFTs Know Your Customer Registry (KYC-registret) där sveriges banker är medlemmar
* MLD6 – The sixth Money Laundering Directive
* CRD4 (CRDIV, CRD IV, CRD 4) – det fjärde anti-penningtvättgsdirektivet från EU
* Corruption & Fraud – korruption & bedrägerier
* Myndighetsrapportering

En del av våra medarbetare besitter CAMS – en certifiering inom AML.
Vi tillhandahåller även konsulter i rollen AML Officer med experterfarenhet av AML-arbete och bakgrund från Finansinspektionen.

 

Nordic KYC Utility


Nordens sex största banker — Nordea Bank Abp, Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), Svenska Handelsbanken AB (publ), Danske Bank A/S, DNB Bank ASA, och Swedbank AB (publ) — har bildat ett gemensamt bolag som utvecklar en dedikerad plattform för hantering av kundkännedomsuppgifter. Ägarandelarna är likvärdiga i det nya bolaget KYC-U som inledningsvis erbjuder kundkännedomstjänster (KDK-tjänster) om stora och medelstora nordiska företag till marknaden.

Banksamarbetet har skapat en nordisk standard för KDK-uppgifter som uppfyller lagar och bestämmelser och en gemensam digital lösning för framtiden som är godkänd av EU-kommissionen. Påtagligt så handlar det mycket om en plattform med standardiserade processer för hantering av kundkännedomsuppgifter och en förbättrad kundupplevelse med förenklade processer för företagskunder, samtidigt som arbetet mot ekonomisk brottslighet i Norden stärks.

Vi tillhandahåller KYC-experter på konsultbasis med specifik teknisk erfarenhet från Nordic KYC-Utilitys system.

 

P27


P27 Nordic Payments Platform AB ägs av de sex nordiska bankerna Danske Bank A/S, Svenska Handelsbanken AB (publ), Nordea Bank Abp, OP Financial Group, SEB (publ) och Swedbank AB (publ). P27 har som vision att vara den gemensamma modernna betalningsplattformen för nordiska betalningar. Målbilden är att göra betalningar mer effektiva mellan nordiska valutor och Euron med en betalnings-infrastruktur för inhemska och landsgränsöverskridande betalningar. Tekniken mellan de sex bankerna är öppen med ett gemensamt gränssnitt som bidrar till att harmonisera betalningslandskapet. Den slutliga produkten är världens första digital plattform som tillhandahåller realtidsbetalningar till både företagsanvändare och konsumenter – och detta över landsgränser; med kapacitet att betjäna Nordens 27 miljoner invånare. Därav namnet People 27 (P27).

I samarbetet ingår teknikföretaget MasterCard (NYSE:MA), som driver världens snabbaste nätverk för betalningsprocesser.

Vi tillhandahåller konsulter med erfarenhet från valutahandel, internationella betalningar och kortsystem.

 

Konsulter & Utbildning [FINANS]
En del av vår personal har bakgrund från Finansinspektionen och arbete med de flesta regulatoriska krav som påverkar finansbolag. Detta gäller i synnerhet hur EU-direktiv påverkar verksamheten, hur dessa skall implementeras och hur man på bästa sätt, för vaje bolag, skall bli compliant. Vi erbjuder fördjupad kunskap och interna kurser så att den egna personalen
Den kombinerade erfarenheten från bankers/försäkringsbolags verksamhet och insyn från hur Finansinspektionen arbetar ger oss möjligheten att hjälpa våra kunder på ett väl beprövat sätt som sparar tid då vi redan vet hur saker skall tolkas och appliceras. Vi samråder med nyckelpersoner hos kundens verksamhet, förvaltning och legal och skapar en tydlig plan framåt.

Våra systemutvecklare och arkitekter har relevant erfarenhet från att designa och anpassa både legacy-system och moderna tjänstelager till nya regelverk och tekniska standarder.

 

EU Direktiv

Med djup kompetens i tvingande EU-direktiv hjälper vi våra kunder att bli compliant innan hårt satta datum-deadlines och därmed undvika stora vitesbelopp. Vår erfarenhet av att anpassa system och arbetssätt till att följa EU-direktiv gör att vi kan agera rådgivande och föreslå anpassningar som passar för och försäkring baserat på tidigare uppdrag. Vi förstärker ofta med programmerare i Legacy-språk som COBOL, PL/1 och RPG så länge det behövs, dokumenterar löpande och lämnar gradvis över till befintlig personal.

Flera av direktiven som kommer från EU via Finansinspektionen tar formen av kortare projekt där tidsramen är tydligt satt från start och rollerna som behövs är tillfälliga och därför inte lämpar sig för att anställa systemutvecklare. Istället tar kunderna in konsulter med erfarenhet från att arbeta i projekt med tvingande EU-regelverk på viss tid för att lösa det regulatoriska.

 

Kortsystem & Betalningar

Kortutgivningar, auktorisering av kort.

Många kortsystem är skrivna i legacyspråk som COBOL, RPG och Assembler med både DL/1 och DB2 som databaser samt CICS eller IMS som transaktionshanterare. Vår kunskap spänner över flera tekniska plattformar som z/OS, HP Non-Stop, Tandem, Microsoft, och kortsystem från kunder som Barclays, Handelsbanken, SEB, Swedbank, Santander, DNB, Nordea, American Express, OKQ8, Preem, Ecster, Marginalen Bank, IKANO Bank, COOP, ICA Banken, Enter Card/Entra Card, Diners Club, Forex, LF, och Skandia:banken.

Vi tillhandahåller arkitekter och programmerare som kan VISA-layout och MasterCard med lång erfarenhet av korttransaktioners hela värdekedja.
Bredden i våra konsulter gör att vi kan assistera med kunskap av alla transaktionstyper och kortområden som exempelvis POS (Point of Sales), SEPA, BIC, SWIFT, Swish, HISO, VISA, AMEX och MC (BNET), APACS decline codes, AFD processing, VISA access rule, VISA tokenization, VISA Apple Pay och mycket mer.

PSD Betaltjänstdirektiv
Betaltjänstdirektivet PSD kom 2007 och är ett europeiskt direktiv som reglerar betalningstjänster och betalningsleverantörer inom Europeiska unionen och övriga delar av Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES). Direktivet (och dess ersättare) har till syfte att öka paneuropeisk konkurrens och deltagande i betalningsindustrin även från icke-banker med mål att skapa lika villkor genom harmonisering av konsumentskydd och rättigheter/skyldigheter för användare och betalningsleverantörer. PSD ersattes med det vidareutvecklade direktiv PSD2 ((EU) 2015/2366).

PSD utmaningar
Banker står inför flera utmaningar med PSD som övergripande direktiv och att vara compliant med PSD2 och efterkommande PSD3. En del av dessa utmaningar kan smmanfattas med att:
* Direktivet gäller endast betalningar inom EES, men innefattar ej transaktioner till/från andra icke-EES-länder.
* Transkationer som undantas från direktivet förblir helt oskyddade
* Handlares möjlighet att ta ut avgifter eller ge rabatter i kombination med den statliga möjligheten att begränsa detta har lett till extrem heterogenitet på marknaden.
* Tredjepartsleverantörer av betalningstjänster har uppstått vilka underlättar e-handel genom att erbjuda billiga betalningslösningar på internet genom nätbankstjänster. Andra leverantörer är s.k. kontoinformationstjänster som erbjuder konsoliderad information om konton hos en betaltjänstanvändare. Åtgärdsförslag om inkommit är exempelvis harmonisering av återbetalningsregler om direktdebitering, omfattningsminskning av förenklad ordning för s.k. små betalningsinstitut och adressering av säkerhet, restriktioner på tillgång av information om betalningskonton eller datasekretess med eventuell licensiering och tillhörande tillsyn.

Cobol Factory assisterar med kompetens i dessa frågor och erfarenhet av implementation och regelverksefterlevnad, både från IT och verksamhet.

Cobol-utvecklare & FI

EU-Direktiv i stordatormiljö

Våra cobol-konsulter hjälper Sveriges största finansiella institut med stordatorutveckling och för att de ska bidra med så stor affärsnytta som möjligt arbetar vi med kompetensutveckling inom de utmaningar som kunderna står inför. I modern tid behöver banker och försäkringsbolag lyda under en ökande ström av EU-direktiv och som ett led i att stärka våra konsulter utbildar vi dem i regelverksefterlevnad som exempelvis:

Solvens II – Regleringsstandard för kapitaltäckning inom försäkringsbolag
Basel III – Regleringsstandard för kapitaltäckning inom bank
Tredje penningtvättsdirektivet från FATF
FATCA amerikanskt regelverk kring kundinformtaion utomlands och skatter
MiFID II & MiFIR – Marknader för finansiella instrument
GDPR – Reform av dataskyddsdirektivet, ersätter personuppgiftslagen (PuL)

 

Majoriteten av våra cobolkonsulter jobbar idag i projekt där de kommer i kontakt med regulatoriska krav som ställs av Finansinspektionen och EU. Skillanden blir en mätbar kortare startsträcka och förståelse för den sorts myndighetsrapportering eller compliance som eftersträvas i projekten.

Cobol & Finans

Är det inte märkligt att alla stora banker och finansiella institutioner har stordatorer i centrum av sina teknikstrategier? Allihopa. Det beror på att stordatorer kan ge funktionalitet och tillförlitlighet som ingen annan plattform kan matcha. De primära styrkorna är:

 

• Transaktionskraft. Banker hanterar enorma mängder data och väldigt få system kan matcha stordatorer när det gäller transaktionsgenomströmning. Enkelt uttryckt kan Big Iron hantera de krav och utmaningar som stora finansiella institutioner har.

• Analytisk hastighet. Transaktionskraft är viktigt, men det är bara en del av ekvationen. Stordatorer låter företag behålla sina uppgifter på plats (jämfört med att kopiera det flera gånger i flera lager), vilket dramatiskt minskar den tid det tar att komma åt och analysera tidskritisk data.

• Inga driftstopp. Bankerna har inte råd med systemavbrott och ingen plattform är mer tillförlitlig än stordatorn. En bank i Japan som har använt en stordator sedan 1970-talet utan en enda sekunds driftstopp. Stordatorns arkitektur möjliggör kompletta uppgraderingar av mjukvara och hårdvara utan ett enda avbrott. För finansiella institutioner är detta en enorm fördel.

• Stöd för mobil och moln. Stordator som koncept är gammalt, men de är perfekt positionerade för att införa ny teknik. Två av de viktigaste verktygen för den finansiella sektorn är mobil och moln eftersom användarna kräver omedelbar tillgång till uppgifter oavsett var de befinner sig; det är inte längre en lyxtjänst. Lägg till BYOD (Bring Your Own Device) och det blir ganska uppenbart att stordatorer är perfekta för jobbet.

• Integration. Även när två obesläktade bitar av teknik är tänkta att fungera smidigt tillsammans behövs integration – och i en stordator går detta att utföra utan att kräva avstängning och omstart.

 

IBM Information Management System (IMS) utvecklades för Apollo rymdprogrammet och har varit en pålitlig del av stordatordatahantering sedan dess. Den största senaste tidens tillväxt för IMS har varit i Kina, särskilt för de största bankerna. Många människor utanför Asien kanske inte känner igen namnen på dessa banker, men de är så stora att de får de största bankerna i USA och Europa att framstå som mycket små i jämförelse. Alla dessa kinesiska banker drivs av stordatorer. Givetvis har de andra plattformar också, men alla de andra systemen arbetar mot stordatorerna vilka räknas som det primära registersystemet. Även i Europa utökar våra stora finansiella institutioner sina stordatorparker.

När världens största banker väljer att anförtro sina värdefulla data – för att inte nämna deras säkerhet och deras rykte – till en viss plattform, är det värt att titta på varför. Summan av kardemumman är att ingenting någonsin har kunnat konkurrera med stordatorer när det gäller att stödja globala finansiella institutioner. Tandem och Hewlett-Packard har en lång stordator-tradition att driva aktiebörser som t.ex. NASDAQ och dessutom styrs de flesta av världens bankomater av stordatorer.

Även om det finns många innovationer inom stordatorerna så är det många system som är helt skrivna i COBOL och många nya tjänstemoduler skrivs fortfarande i COBOL. Många stordatoravdelningar består av ett antal enheter med olika affärsfokus som banklösningar (inlåning, utlåning), kortlösningar, betalningsar och internetbanklösningar. Som COBOL-utvecklare i finanssektorn arbetar man mycket med att utveckla och leverera kärnsystem.

Att bli COBOL-utvecklare är en spännande utmaning – det handlar om att utveckla moderniseringsstrategier, att ta COBOL vidare till nästa nivå genom att integrera COBOL med nyare språk och skapa en COBOL för framtiden.

Det har pratats en del om att byta ut COBOL, dock utan att hitta en värdig ersättare. Men svaret kanske inte är att ersätta äldre Legacy-system – svaret kanske är att regenerera dem så att de passar i nutiden.

 

Moderna integrationer

Det kommer ständigt ny teknik och nya idéer inom stordator-området, t.ex. har IBM lanserat ett Blockchain-as-a-Service erbjudande för utvecklare. Med de nya blockchain-tjänster som finns på applikationsplattformen Bluemix (IBMs cloud för öppna standarder) kan utvecklare skapa, distribuera, köra och övervaka blockchain- applikationer på IBM Cloud. Blockchain-applikationer kan också sättas in på högpresterande stordatorer som z Systems.

Blockchain handlar om att tänka om när det gäller några av de mest fundamentala processer som vi använder varje dag, ända från leveranskedjan till färdig transaktion
– Jerry Cuomo

The Wall Street Journal konstaterar att IBM håller på att bli det största stödet av blockchain-teknik och tar en ledande roll i utvecklingen av nästa generations innovativa blockchain-applikationer bortom valutan Bitcoin.

Teknikjätten gör 44 000 rader kod tillgänglig för Linux Foundations open sourceprojekt Hyperledger för att hjälpa utvecklare enkelt bygga säkra distribuerade liggare som kan användas för att utbyta det mesta av värde. IBM är övertygad om att Hyperledger kan göra blockchain-baserade tjänster snabbare, mer skalbara och enklare att använda; de förväntar sig att Hyperledger-programvaran skall ge särskilda fördelar för ägare av deras hårdvara.

IBM och Japans största börs, Japan Exchange Group (JPX), har tecknat ett avtal för att testa potentialen i blockchain-teknik i transaktionsmarknaden. IBM kommer att arbeta med JPX att gemensamt utvärdera hur IBM öppen källkod blockchain koden kan användas för handel och avveckling i likviditetsmarknader. IBM arbetar också med London Stock Exchange Group för att skapa lösningar som kommer att hjälpa till att hantera risk och ge ytterligare insyn till de globala finansmarknaderna.

COBOL och stordator finns hos 80% av Fortune 500-bolagen och hos hela 90% av Fortune 1000-bolagen. Alla de största bankerna, försäkringsbolagen och finansinstituten använder stordator och flertalet börser likaså. COBOL är det tredje största språket inom den globala finanssektorn och därför behövs COBOLutvecklare, både seniora experter och nästa generation (se Cobolutbildning/Cobolskola).

Stordator till RYMDEN

Prolog

1964 presenterade IBM sin senaste produkt System/360, en stordator som var så banbrytande att den skulle komma att landa människor på månen.

Innan System/360 så köpte företag en dator, skrev program för den datorn och sedan när den blev för gammal eller långsam kastade man bort den och började om från början

Innan dess hade IBM tillverkat sina stordatorer i 700 och 7000-serien under mer än ett decennium. Men System/360 inledde en era av datorkompatibilitet som för första gången tillät att maskiner över en produktlinje arbetade med varandra. Det var den första produktfamiljen som tillät databehandling att växa från den minsta maskinen till den största utan den enorma kostnaden för att skriva om viktiga program.

D.v.s koden skriven för den minsta medlemmen i familjen var nu kompatibel uppåt till familjens stora processorer. Kringutrustning som skrivare, kommunikationsenheter, lagring och input-output-enheter var också kompatibla över hela produktfamiljen.

Så var det inte tidigare – eftersom varje Assembly-språk var specifikt skrivet för en viss datorarkitektur/chip.

De nya stordatorerna kostade mellan 1-50 miljoner men trots det höga priset var det mycket spänning kring dem; fler än 100 000 affärsmän i 165 amerikanska städer deltog i möten där S/360 presenterades. VD Thomas J. Watson Jr kallade System/360 för IBMs viktigaste innovation någonsin och sade att denna stordator representerade en kraftig avvikelse från gamla idéer om hur man designar och bygger datorer. Framtiden var här och det var fler än bara affärsmän som lyssnade.

System/360 representerar en kraftig avvikelse från förflutna koncept för hur man utformar och bygger datorer
-Thomas J. Watson, Jr”

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Rymdåldern

Åhörare från NASAs Jet Propulsion Lab förstod att denna nya stordator kunde vara kraftig nog att behandla den fantastiskt komplexa lista över byggmaterial för Saturn V-raketen; d.v.s. om rätt mjukvara kunde hittas. Rymdprogrammet gjorde att IBM utformade IMS tillsammans med Rockwell och Caterpillar för Apollo-programmet, där IMS användes för att inventera och hålla reda på denna oerhört komplexa “köplista” som Saturn V månraketen och Apollo-rymdfarkosten krävde.

…before this decade is out, of landing a man on the Moon and
returning him safely to the Earth
– John F. Kennedy


Det första meddelandet “IMS READY” visades på en IBM 2740-terminal i Kalifornien 1968. Sedan dess har IMS genomgått många utvecklingar allt eftersom IBM System/360-tekniken utvecklats till den nu aktuella z/OS och System z-arkitekturen. Till exempel stödjer IMS nu programmeringsspråken Java, JDBC, XML och webbtjänster.

Denna moderna stordator var avgörande för NASAs Apollo-uppdrag. Apollo-flygningarna hade så mycket information att förmedla att deras konventionella datorer var tvungna att rapportera i en elektronisk form av stenografi. Även i denna stenografi-form tog det en krets som kan sända en roman ändå en hel minut för att få över information till NASAs bemannade rymdfarkost-centrum Johnson Space Center i Houston, Texas.
På mottagarsidan av denna enorma mängd data stod en kraftfull IBM-stordator vars enda uppgift var att översätta den elektroniska stenografin till meningsfull information för Apollos flygledare. Stordatorn tog emot, översatte, beräknade, utvärderade och vidarebefordrade denna information för visning. Denna maskin var en av fem System/360-maskiner som användes av NASA för Apollo 11-uppdrag. Samma stordator som bearbetade data för första månlandningen från 150 000 km bort i Houston beräknade också all uppskjutnings-data som behövdes för att astronauterna Neil Armstrong och Edwin “Buzz” Aldrin skulle återförenas igen med kommando-modulen som flögs av Michael Collins för resan tillbaka till jorden.

Inte nog med att stordatorerna hanterade all inkommande data från farkoster och astronauter och styrde information som visades i kontrollrummet på marken. Stordatorerna användes även långt innan genom att Rymdflygningarna simulerades oavbrutet på en S/360 Model 75 stordator och även om Fortran var det primära programspråket särskilt för matematik, så fanns det många andra som COBOL, Algol, B och Lisp och naturligtvis många Assembly-språk.

På den tiden beskrevs de 6 Mb stora programmen som IBM utvecklade för att övervaka rymdfarkosternas miljö och astronauternas biomedicinska data, som den mest komplexa mjukvaran som någonsin skrivits. Även om det kanske är mänsklighetens största bedrift i rymden att landa människor på en annan himlakropp så skulle det komma många fler uppdrag och stordatorerna skulle komma att kallas på igen.

 

Tidiga Rymdsteg

Men innan NASA kunde genomföra en sådan bedrift som Apollouppdraget fanns det två viktiga föregångare: Mercury och Gemini. Båda skulle komma att vara beroende av stordatorer från en tidigare generation.

Gemini var NASAs andra bemannade rymdfärdsprogram som genomfördes mellan projekt Mercury och Apollo. Målet var att utveckla rymdfartsteknik för att stödja Apollos kommande uppdrag att landa astronauter på månen. Gemini uppnådde uppdraget tillräckligt länge för en resa till månen och tillbaka, fulländade arbete utanför rymdfarkosten (s.k. EVA) och banade väg för de kapselmanövrar som krävs för att uppnå rymdmöte och dockning. Med dessa nya tekniker bevisade av Gemini kunde Apollo fullfölja sitt primära uppdrag utan att göra dessa grundläggande sonderande manövrar.

Under en Gemini-rymdflygning kunde fem IBM-stordatorer i Houston utföra 25 miljarder beräkningar per 24 timmar och förse NASAs flygledare med nästan realtids-rapporter om ögonblicksutvecklingen av uppdraget.

I slutet av Gemini-programmet 1966 hade IBMs stordatorer och flygdatorer hjälpt till med följande bedrifter för första gången i historien:

  • Första manövrar av ett rymdskepp i omloppsbana
  • Första rymdmöte mellan två rymdfarkoster
  • Första dockning i rymden
  • Första navigering i rymden
  • Första rymdmöte i initial omloppsbana
  • Först datorstyrda återinträde till jorden
  • Föregångaren till Gemini är Mercury-rymdprogrammet med syfte att skjuta upp en astronaut i rymdkapsel och uppnå omloppsbana runt jorden. Under fyra historiska timmar flyger John Glenn tre varv runt jorden och övervakas i realtid av IBM stordatorer som beräknar banan för rymdfarkosten under uppskjutningen för att hjälpa flygledare med “go/no go”-beslut samt behandlar inkommande data från det globala spårningsnätverk. Dessutom producerar stordatorerna information om omloppsbana och position för att visa på skärmarna hos centrum för markkontroll; berättar för pårningsstationer var de ska leta efter rymdfarkosten och ange när retro-raketer ska avfyras för att få ner rymdkapseln i det önskade räddningsområdet. Dessa tidiga stordatorer gör miljontals beräkningar varje minut för att hjälpa flygledare göra viktiga beslut under uppdragen.

     

    Rymdstationernas era

    Skylab var det fjärde bemannade rymdprogrammet av NASA att stödjas av stordatorer, program och människor från IBM. Databearbetning av sådan data som omloppsbana och övervakning av rymdfarkoster som tidigare tjänat Mercury, Gemini och Apollo program var avgörande för framgången med Skylabs experiment. Ombord på rymdstationen fanns bl.a. datorn IBM System/4Pi från en produktlinje av flygdatorer som även återfinns i F-15 Eagle och NASAs Space Shuttle. Dessutom assisterade både ombord- och markdatorer med planering och genomförande av Skylabs alla aktiviteter.

    Vid IBMs Federal Systems Division utvecklades realtidssystemet Goddard för Apollos rymduppdrag. Precis som under Apollotiden var det bestyckat med två System/360 Modell 75 stordatorer under Skylabs uppdrag. Dessa datorer bearbetade data från radarstationer, avlägsna platser och spårade fartyg som utgjorde NASAs bevakningsnätverk för bemannade rymdfärder. IBMs personal vid Goddard var ansvarig för drift och underhåll av spårningsskärmar och inspelningsutrustning på samma sätt som de gjorde under rymdprogrammen Gemini och Apollo.

    Vid Johnson Space Center kallades markkontrollens dataanläggning för Real-Time Computer Complex (RTCC). Dessa datorer bearbetade spårning och övervakning av rymdfarkosternas onbord-system, denna information sändes till Houston styrkonsoler som bemannades av NASAs ingenjörer. Stordatorerna ackumulerade och bearbetade även data från Skylabs många experiment ombord.

    Dataanläggningen RTCC bestod av fem Svstem/360 Modell 75 vilka drevs och underhölls av IBM under Skylabs uppdrag, fyra av stordatorerna hade specifika funktioner att genomföra och den femte maskinen backade upp de övriga fyra. Förutom att stordatorerna tillhandahöll datorprogrammen för hela Skylab-uppdraget försåg de även rymdprogrammet med Skylabs terminalsystem, simuleringsprogram och markresursernas interaktiva behandlingssystem.

     

    Mars & Yttre rymden

    När NASA ville skicka en rymdsond från jorden uppstod problematiken med tre himlakroppar. Att beräkna gravitationen mellan jorden och solen är enkelt men när rymdsonden sedan skall navigera mellan andra planeters gravitionsfält som inte ens är uppmätta än så uppstod vad som antogs vara ett olösbart matematiskt problem. I över 300 år brottades vetenskapsmän som Isaac Newton med problemet kring gravitation och den avancerade matematik som gravitation utgör, detta när de försökte beräkna vilka banor som observerade kometer skulle ta genom himlavalvet.

    Problemet skulle komma att lösas av den 25-årige matematikstudenten Michael Minovitch som tog en IBM 7090-stordator till sin hjälp. Han matade stordatorn med rå observationsdata om planeters positioner in i sin datamodell tills att han hade en datapunkt. Sedan övertygade hans sin chef på JPL att ge honom mer exakta uppgifter om planeternas positioner för att förfina sin modell. Efter att ha kört iterativa simuleringar om och om igen verkade hans lösning fortfarande stabil. Denna unga nybörjare hade nu gjort ett extraordinärt genombrott i framdrivningen av rymdskepp. Stordatorernas kapacitet hade löst ett 300 år gammalt problem och skulle inom kort göra att rymdsonderna Voyager1 och Voyager2 besökte alla planeterna i vårt solsystem och sedan vidare ut i den okända yttre rymden där de färdas än idag.

    Samma mainframes har varit avgörande för framgången hos bl.a. rymdskyttlarna Enterprise, Columbia, Challenger, Discovery, Atlantis, Endeavour och den internationella rymdstationen ISS. Detsamma gäller flertalet uppdrag på den röda planeten Mars där beräkningar, spårning, hantering av data och skärmpresentation gjorts möjligt för Mars Pathfinder, Deep Space 2, Mars Polar Lander, Mars Odyssey och Phoenix Mars Lander för att nämna några Marsuppdrag.

    Stordatorerna har möjliggjort fantastiska saker för människans rymdprogram och rymdforskning.

    The Gameframe

    En Gameframe är en hybriddator som först användes i online-dataspel. Det är en sammanslagning av de olika tekniker och arkitekturer för superdatorer och stordatorer, nämligen hög datorkraft och hög genomströmning.

    Under 2007 startade Hoplon och IBM ett gemensamt hybridporjekt där de använde en IBM System z stordator med påkopplade Cell/B.E. bladservrar (samma 6-core CPUer med parallell processing-chip som används i Sonys PlayStation 3). Denna Gameframe kom att agera host till online-spelet Taikodom. Projektet utökades
    ytterligare genom ett samarbete mellan IBM och University of California, San Diego med start 2009.

    Medan de Cell bladen står för den nödvändiga datorkraften, så är det den höga genomströmningen (det höga dataflödet) på stordatorn som är av särskilt intresse.

    System z ger en hög nivå av säkerhet och massiv hantering av arbetsbelastning, vilket säkerställer att dess administrativa uppgifter exekveras och ytterligare garanterar en varaktig anslutning till ett stort antal spelare. Bladen från Cell / B.E. hanterar de mest resurskrävande beräkningar vilket gör det möjligt för System z för att uppfylla sitt jobb.

    Först tänkte kollegorna på stordatorer som gammal teknik från stenåldern. Men de övertygades helt av IBMs System Z stordator som använder samma kraftfulla, parallella bearbetningschip som Sony PlayStation 3. Hårdvaran har visat sig vara snabb och flexibel, vilket ger spelarna en stabil tillgång till spelet dygnet runt.
    – Tarquinio Teles, VD Hoplon

    Denna kombination är ett effektivt och ekonomiskt attraktivt spelserver-system, eftersom de mest beräkningsintensiva uppgifter lastas från de dyra processorcykler i System z och genomförs på mycket mer ekonomiska Cell-blad. Utan sådan offloading skulle serversystemet som krävs göra att kostnaden inte längre vore ekonomiskt försvarbar. Till skillnad från vanliga spelkluster kan Gameframe hantera de nödvändiga transaktioner (t.ex. att hålla reda på varje användares rymdskepp, vapen och
    virtuella pengar även mellan spelarna) och simulering (objekts banor och kontroll av kollisioner) på ett enhetligt och konsekvent sätt. Gameframe kan därför vara Host för hundratuseltals användare i taget och inget upplevs heller gå långsammare när fler användare läggs till.

    Spel med många spelare (t.ex. MMORPG) som Blizzards World of Warcraft har tacklat problemet genom att dela upp arbetet mellan flera kluster, men då med nackdelen att de skapa dubbla världar som inte kommunicerar med varandra. Men en Gameframes styrka är det istället möjligt att ha en och samma gigantiska värld.

    Denna Cell-förstärkta stordator driver Hoplons middleware för virtuella världar som kallas bitVerse, vilken använder IBMs WebSphere XD och DB2 programvara.

    Runt Gameframe-konceptet har IBM Virtual Universe Community utvecklats till en social gemenskap med många spelmöjligheter. Det är mycket på gång runt stordatorerna i modern tid vilket inte minst ses genom att de tar steget in i spelmarknaden och online gaming.

    Cobol-äventyr som konsult

    Enligt en rapport från ITWorld får unga programmerare som gått COBOL-utbildning ungefär 85 000 kr mer i årslön under sina första jobb än sina Java- och .NET-vänner. Detta trots att många ser COBOL som en programmeringskvarleva från forna affärssystem. Robert McClean på CNN Money säger:

     

    Du kan antingen bli en av tiotusentals Java-utvecklare eller så kan du välja något ovanligt, att bli en mer unik programmerare som är eftertraktad för sin expertis i den köpstarka marknad som finans är. En guru bland få.

    Och hur många jobb finns det inom COBOL?
    Om vi tittar på programspråkens popularitets-index från IEEE kan vi se att Java ofta är i topp, följt av C/C++, Phython, SQL, Shell, PERL, Objective-C och även Visual Basic, MATLAB och Go ligger högre i index än COBOL. De få språk som ligger under COBOL är t.ex. ABAP, Apex och Delphi.

    När allt pekar mot att man bör bli en Java-utvecklare varför då ens titta på språk av så låg popularitet som COBOL? Men det är här som det börjar bli intressant. Vad index inte tar hänsyn till är tillgång & efterfrågan. Det finns många fler jobb inom Java men då är det också extremt många som konkurrerar om att få dessa jobb.

    Med COBOL så finns det väldigt få jobb för anställning. Däremot så finns en god efterfrågan på -KONSULTER- inom COBOL. Dessa tjänster är konsultuppdrag där du istället är anställd på ett konsultbolag som hyr ut dig till de jättelika organisationer som kör stordatorer.

    Vilka är det som använder stordatorer i modern tid?
    Det korta svaret är många, men det mer detaljerade och mycket intressanta svaret är: banker, försäkringsbolag och finansiella institut. Där pengarna finns hittar vi ofta stordatorerna. Flera börser runt om i världen använder stordatorer för alla transaktioner inom valutor, aktier, obligationer, derivat, värdepapper och allt som hör till finansvärlden.

    The world depends on it
    -IBMs slogan för IMS

    För många COBOL-utvecklare så är det här inom finans som Äventyret börjar. IBM Information Management System (IMS) utvecklades för Apollo rymdprogrammet och har varit en pålitlig del av stordatorers datahantering sedan dess. Den senaste tidens största tillväxt för IMS har varit i Kina, särskilt för de
    största bankerna. Många människor utanför Asien kanske inte vet namnen på dessa finansinstitut, men de är så stora att de får de största bankerna i USA att framstå som mikroskopiska. Dessa kinesiska jättebanker drivs alla av nyinvesterade stordatorer. Naturligtvis har de andra plattformar också, men alla de andra systemen omger stordatorn (registersystemet). Även i USA gör finansiella institutioner utökningar av deras stordatorkapacitet.

    Inom finans är det ingen tvekan att stordatorn och COBOL är stabila kort värda att investera i, både för företagen och för de systemutvecklare som vill bli Cobol-konsulter.

     

    Men hur det egentligen att utveckla COBOL?
    Vår erfarenhet av Cobolutveckling är omfattande genom våra lärare och våra cobolkonsulter. Om du sitter i vägvalet att kanske lära dig Cobol som nästa språk så har du troligtvis en del funderingar om hur de moderna verktygen fungerar och hur många verktyg som generellt behöver behärskas för att passa in i våra kunders stordatormiljöer. Du kanske inte har varit konsult förut och vill veta lite om det.
    Alla de frågor du kan tänkas ha om hur det är att jobba med COBOL kan du få hjälp med genom att kontakta oss och boka ett möte.

    Big Iron

    Innan smartphones, surfplattor och PC-datorer blev framträdande var det “Big Iron” stordatorer som ledde framfarten till datorisering och blev en stapelvara inom affärsföretag över hela världen för flera decennier sedan. Snarare än att lida samma död som dinosaurierna när PCs och klient/server-modellen dök upp, står sig stordatorerna starka som fort än idag i tunga transaktionsapplikationer.

    Stordatorn lever och mår bra och driver fortfarande den globala ekonomin.

     

    – säger Dayton Semerjian, chef för stordatorer på CA Technologies, ett mjukvaruföretag som fokuserar på stordatorteknik. Han konstaterar att 80 procent av Fortune 500-bolagen fortfarande använder dem. Det borgar för stordatorns plats i både nutid och framtid.

    Men en betydande del av stordator-personalen är inställda på att gå i pension under de kommande åren och färre studenter har möjligheter av att lära sig arbeta med dessa system. Denna ogynnsamma kombination skulle kunna leda till en kompetensbrist för att hantera och underhålla de stordatorer som kör så många av världens kritiska applikationer.

    Stordatorns uthållighet i vår tidsålder av små datorer handlar om dess prestanda för stora transaktionsvolymer och dess styrkor inom säkerhet och virtualisering. “Plattformens överlägsenhet har förblivit oöverträffad genom alla årtionden.”, säger Semerjian.

    Stordatorer används för kärnprocesser inom finansiella tjänster, banktjänster och hälso- och sjukvård, säger Paul Vallely, en försäljningsdirektör på Compuware, som erbjuder stordatorapplikationer . De börjar också bli högst användbara i molntjänster / cloud computing, han tillägger:

    Stordatorn håller på att bli en gigantisk dataserver med kapacitet att förse molnapplikationer med den information de behöver.

    Hackarnas ordbok The Jargon File definierar termen “Big Iron avser stora, dyra, ultrasnabba datorer. Termen används generellt för siffertuggande superdatorer som Crays, men inkluderar även mer konventionella stora kommersiella IBM stordatorer”.

    Termen Big Iron används ofta med hänvisning till IBMs stordatorer, ofta när man diskuterar deras comeback / överlevnad efter anfallen av prisvärda Unix-system. Termen kan jämföras med slanguttrycket för tunga handeldvapen, som härrör från slang “järn” för en pistol (skjutjärn), som exemplifieras av klassiska country-balladen “Big Iron” av Marty Robbins som sjunger om “The Ranger with the Big Iron on his hip”. Andra populära termer cirkulerar som exempelvis “Heavy Metal” i situationer där rejäl beräkningskraft behövs med uppmaningar som “Bring out the Heavy Metal”.

    Stordator-utvecklare är nu i företags medvetande på ett annat sätt. En undersökning gjord av Compuware bland 520 st IT-chefer i stora företag visade att 71 procent är oroliga för att den hotande bristen på stordatorkompetens och Cobolutvecklare kommer att skada deras verksamhet; med applikationer och produktivitet i riskzonen. När allt kommer kring uppgav 78 procent av de tillfrågade att stordatorapplikationer kommer att förbli en viktig affärstillgång under nästa årtionde. Och priset för att inte ha rätt IT-resurser är enorm: En minuts avbrott i stordatorn kan kosta drygt 100 000 kr i förlorade intäkter för ett genomsnittligt företag, säger Compuware.

    Arbeta med IT-hjärtat

    Stordatorn är ett moln
    Konceptet för “beräkningar i ett moln” förespråkar att använda beräkningsresurser och mjukvara som tjänster (Software as a Service, SaaS) utan att behöva oroa sig över var de kommer ifrån. De flesta stordator-utveckare kommer att känna igen detta som den exakta modellen på vilken stordatorsystemen byggdes.

    I molnet ingår också idén om provisionering av skräddarsydda engångsinstanser som kan returneras och återanvändas senare. IBMs stordatorer erbjuder denna typ av funktionalitet genom z/VM och IMS Batch Terminal Server (IMSBTS).

    COBOL briljerar på att behandla stora volymer med data, vilket är varför det används inom finans och andra krävande branscher där man fortfarande kör vad som kallas för ‘batch processing,’
    – Ed Airey, Micro Focus

    Stordatorer är effektiva beräkningsplattformar
    Big Irons rötter går tillbaka till de dagar då varje cykel var dyrbar och program måste passa in i 64 kB centrallagring. Som ett resultat byggdes stordatorn nerifrån och upp för att effektivt utnyttja minnet, lagring och kringutrustning. Till exempel utnyttjar z/OS-dispatchrutinen varje avbrott eller arbetsbelastnings-paus för att snabbt hitta nästa arbetsenhet som väntar på en processor. Under 90-talet introducerade IBM det banbrytande WLM (Workload Manager) för arbetsbelastning. Innan dess var systemutvecklare tvungna att uttryckligen tilldela datorresurser olika workloads. Med WLM, sätter tekniker istället resultatmål (t ex 90% av transaktionerna under två sekunder) och låter sedam systemet hantera resurser för att uppnå dessa mål. Allt förändrades när WLM kom.

    Många leverantörer och förståsigpåare försöker övertyga världen om att stordatorn är föråldrad teknik i desperat behov av modernisering. Det påståendet är felaktigt.

    Stordatorernas processorer fortsätter att vara mycket konkurrenskraftiga med höga klockfrekvenser och snabba cacheminnen. Processorerna själva har många avancerade optimeringsfunktioner som pipelining och “out of order”-instruktionsexekvering som är på nivå med många moderna x86-processorer.

    Stordatorernas programvara håller också jämna steg med teknikframsteg. IBM:s transaktionsprocessorer stödjer tjänsteorienterad arkitektur (SOA), Atom feeds och PHP-script. Det finns också stöd för “moderna” språk som Java och C ++. Den som är intresserad av den senaste datormodeflugan kommer förmodligen finna stöd för det på stordatorn.

    Stordatorer är ett datornördens drömmaskin
    Stordatorsystem, på gott och ont, är en av de sista bastionerna av hårvarunära, “direkt-mot-plåten”-programmering. Systemsutvecklare granskar rutinmässigt dumps och traces likt ett fönster i systemets struktur. Genom en dump kan en nyfiken själ jaga kontrollblock, titta på dokumentation och begrunda innebörden av de olika flaggor, adresser och räknare däri. Dumps och traces är grundläggande metoder för felsökning på stordator och därför räknar IT-personal dem som mycket värdefulla funktioner i stordatorn.

    Vi är på väg mot en värld där fler och fler människor använder mobila enheter eller embedded-enheter för att interagera med system. Det är den senaste tekniken och stordatorn är här för att hålla reda på alllt.
    – John Birtles, IBM z Systems

    Stordatorn är också en av de sista platserna man kan få en chans att se språkt Assembler i aktion. Assembler är en annan vy i hjärtat av maskinen och innebär också en utmaning när man försöker att skala bort några extra mikrosekunder från en viktig subrutin.

    Vissa skulle hävda att dessa tekniska kunskaper är omoderna i dagens tid av grafiska användargränssnitt och SOA. Ja, inte behövs det omfattande kunskap om teknik 90% av tiden, men när det verkligen spårar ur från rälsen så är det ovärderlig kunskap. Det kräver helt enkelt mer av en stordator-utvecklare än de flesta andra miljöer.

    Det är komplexa tekniska miljöer med mycket som händer och allt kretsar kring stordatorn som är hjärtat i IT-miljön. Alla andra system oavsett om de är Java eller PHP – alla pratar med med stordatorn och det är ofta miljontals instruktioner under en arbetsdag.

    Cobol idag

    Översikt

    COBOL har en engelsk-liknande syntax som var avsedd att vara självdokumenterande och mycket läsvänlig. Det är mångordig kod som använder fler än 300 reserverade ord. I kontrast med moderna, kortfattade syntax som y = x ;, har COBOL en mer engelsk-liknande syntax (i detta fall, MOVE X till Y). COBOL-kod är uppdelad fyra divisioner (identifiering, miljö, data- och förfarande) som innehåller en strikt hierarki av sektioner, stycken och meningar. Utan ett standardbibliotek anger standarden 43 uttalanden, 87 funktioner och en klass. Men COBOL har utvecklats och genomgått flera revisioner genom åren.

     

    Objektorienterad COBOL-utveckling

    Multipla klasser och gränssnitt har ingått i COBOL sedan 2002. Klasser har fabriksobjekt som innehåller klassmetoder och variabler och förekomstobjekt som innehåller förekomstmetoder och variabler. Arv och gränssnitt ger polymorfism. Stöd för generisk programmering erbjuds genom parametriserade klasser som kan göras till instanser och använda vilken klass eller gränssnitt som helst. Objekten lagras som referenser som kan begränsas till en viss typ. Det finns två sätt att anropa en metod: INVOKE som fungerar på samma sätt som CALL, eller genom inline metodanrop som är analogt med att använda funktioner.

     

    Snabb historik

    Akademiska datavetare var allmänt ointresserade av affärsapplikationer när COBOL skapades och var inte inblandade i dess konstruktion; det utformades från grunden som ett datorspråk för affärsmän, med en betoning på in- och utgångar, vars enda datatyper var siffer- och textsträngar. COBOL har kritiserats under hela dess livstid för den långa informationslängden i syntax, designprocessen och dåligt stöd för strukturerad programmering, vilket resulterade i monolitiska och obegripliga program. Trots kritiken har COBOL visat sig oerhört stabilt och i vissa avseenden överlägset i transaktionsintensiva miljöer. Dess första utgåva kom 1959 och det snurrar än idag på långt över 10 000 stordatorer världen runt.

     

    Var är COBOL idag?

    Flertalet företag har försökt att gå ifrån COBOL som språk och att gå ifrån stordatorerna. Det har experimenterats med att byta ut mainframes mot Intel XEON-baserade servrar och att byta ut COBOL mot Java och många andra språk. För vissa verksamheter har det fungerat men för majoriteten av de atkörer som av nödvändighet använder stordatorer så har det visat sig allt ifrån opraktiskt till omöjligt att byta ut maskinerna och COBOL.

    Inför den närmsta tiden verkar det inte bli något tekniskt skifte och därför hjälper Cobol Factory dessa kunder med både Cobolskola och cobolutvecklare i konsultform. På så vis löser vi dagens mer akuta problem med kvalificerade konsulter och samtidigt är vi med och skapar framtida generationer av COBOL-utvecklare med våra COBOLkurser.

    Det är lätt att tro att bara banker och försäkringsbolag använder COBOL, men stordatorernas kapacitet har visat sig mycket konkurrenskraftig i den högst transaktionsintensiva dataspelvärlden.

     

    Modern Cobol

    Nu för tiden behöver utvecklare inte sitta och titta på en svart 3270-terminalskärm med grön text. Istället har det kommit moderna uvecklingsmiljöer som Micro Focus Mainframe Express (MFE), NetExpress, Enterprise Developer, IBM Rdz och flera andra.

    Med moderna verktyg har du möjlighet att utveckla Cobol från en PC-miljö istället för online direkt mot stordatorn. Detta gör att du kan arbeta under andra förutsättningar även från en laptop. Du har möjlighet att lära dig alla dessa verktyg när du går enstaka cobolkurser eller vår längre Cobolutbildning.

    Företag som t.ex. Micro Focus utvecklar nya moderna cobolverktyg som möjliggör cobolutveckling på en ny nivå. COBOL är på alla sätt både modernt och agilt beroende på hur man väljer att applicera språket; det normala idag är att all z/OS applikationstestning sker på z/OS-partitioner. Genom vissa nya programvaror finns det nu möjlighet att genomföra en delmängd av testningen under Windows – för att avlägsna QA-flaskhalsar och förbättra kvaliteten och samtidigt minska test-MIPS.