Monthly Archives July 2016

Är det inte märkligt att alla stora banker och finansiella institutioner har stordatorer i centrum av sina teknikstrategier? Allihopa. Det beror på att stordatorer kan ge funktionalitet och tillförlitlighet som ingen annan plattform kan matcha. De primära styrkorna är:

• Transaktionskraft. Banker hanterar enorma mängder data och väldigt få system kan matcha stordatorer när det gäller transaktionsgenomströmning. Enkelt uttryckt kan Big Iron hantera de krav och utmaningar som stora finansiella institutioner har.

• Analytisk hastighet. Transaktionskraft är viktigt, men det är bara en del av ekvationen...

Prolog

1964 presenterade IBM sin senaste produkt System/360, en stordator som var så banbrytande att den skulle komma att landa människor på månen.

Innan System/360 så köpte företag en dator, skrev program för den datorn och sedan när den blev för gammal eller långsam kastade man bort den och började om från början

Innan dess hade IBM tillverkat sina stordatorer i 700 och 7000-serien under mer än ett decennium. Men System/360 inledde en era av datorkompatibilitet som för första gången tillät att maskiner över en produktlinje arbetade med varandra. Det var den första produktfamiljen som tillät databehandling att växa från den minsta maskinen till den största utan den enorma kostnaden för att skriva om viktiga program.

D.v...

En Gameframe är en hybriddator som först användes i online-dataspel. Det är en sammanslagning av de olika tekniker och arkitekturer för superdatorer och stordatorer, nämligen hög datorkraft och hög genomströmning.

Under 2007 startade Hoplon och IBM ett gemensamt hybridporjekt där de använde en IBM System z stordator med påkopplade Cell/B.E. bladservrar (samma 6-core CPUer med parallell processing-chip som används i Sonys PlayStation 3). Denna Gameframe kom att agera host till online-spelet Taikodom. Projektet utökades
ytterligare genom ett samarbete mellan IBM och University of California, San Diego med start 2009.

Medan de Cell bladen står för den nödvändiga datorkraften, så är det den höga genomströmningen (det höga dataflödet) på stordatorn som är av särskilt intresse...

Enligt en rapport från ITWorld får unga programmerare som gått COBOL-utbildning ungefär 85 000 kr mer i årslön under sina första jobb än sina Java- och .NET-vänner. Detta trots att många ser COBOL som en programmeringskvarleva från forna affärssystem. Robert McClean på CNN Money säger:

Du kan antingen bli en av tiotusentals Java-utvecklare eller så kan du välja något ovanligt, att bli en mer unik programmerare som är eftertraktad för sin expertis i den köpstarka marknad som finans är. En guru bland få.

Och hur många jobb finns det inom COBOL?
Om vi tittar på programspråkens popularitets-index från IEEE kan vi se att Java ofta är i topp, följt av C/C++, Phython, SQL, Shell, PERL, Objective-C och även Visual Basic, MATLAB och Go ligger högre i index än COBOL...